Sunday, April 5, 2009

Den andra generationen

Naturligtvis hälsar jag på föräldrarna på hemvägen.
När pappa följer mig till dörren anförtror han mig hur trött mamma är nuförtiden.
Nyss har jag sett hennes rosiga kinder som hon alltid får efter den obligatoriska rödvinsslurken till middagen.
Om folk fattade hur skört livet var skulle de aldrig slösa tid på att bråka säger pappa.
Jo, men man fattar ju oftast för sent, säger jag.

2 comments:

Anonymous said...

Så sant så sant! Man tror man vet hur skört livet är men man har oftast ingen aning!! Nu vet jag...Tyvär.

Madicken said...

Ja - jag läste det...