Hörde när David Lindgren nämnde Ersmark i melodifestivalen. Den plats från vilken min anfader kom: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gabriel_Marklin

Du kära gamla blogg! Inte ofta jag är här och tittar till dig. Plötsligt händer det. Hur har du det? Jag ser att du fortfarande har många besökare och det glädjer mig. Kanske skulle jag ge dig en chans igen? Vi har ju haft så många trevliga stunder ändå innan facebook kom och rubbade vår verklighet... Nu är jag så innerligt trött på alla snabba inlägg och likes och undrar om vi kan bli kompisar igen? Mycket vatten har runnit under broarna sen vi sågs, jag vet, men visst finns det mycket kvar att säga ändå? Livet har så många överraskningar, både bra och dåliga och vi får ta del av dem på gott och ont. I morgon är det avslutning på julen på riktigt med kyndelsmässogudstjänst. Snön har yrt härutanför hela dagen och jag är så innerligt trött på den. Men snart kommer våren igen, det är min tröst. Hoppet om ljus och värme. Och kanske kan vi, du och jag, ta upp vår vänskap igen kära blogg <3 p="">

Visst är det något sorgligt över "halvdöda" bloggar?! Men innehavaren lever här, faktiskt! Dock tar tiden så mycket annat i anspråk. Vänder och vrider på tankar och idéer - kanske kommer jag fram till något :-)

Tiden

Det är något märkligt med tiden. En dag är det plötsligt flera månader som gått, eller år, eller decennier (men hur stavas det?) Det går inte att hålla fast den, tiden. Så hur gör man? Bara flyta med och gillar läget, eller vad? Han med huvan, ja han är ständigt närvarande. Schackbrädet står redo fast det irriterar mig, mycket. Han står där, lite i bakgrunden men ändå, alldeles för nära. Vilket blir hans nästa drag? Och vilket blir mitt?