Tillbringat kvällen med mina forna arbetskamrater i halsbrytande roliga föreställningar som inbringat många kronor till Lutherhjälpen. Vad roligt det är och så duktiga vi är - och vilka kantorer vi har och barnledarna och vaktmästarna och kanslisterna, prästerna, ja alla.
Och nästan alla var där...Glädjen blandas med vemod. Varför har jag lämnat detta fantastiska arbetslag? Jag måste ha en skruv lös.
3 comments:
Men så tråkigt att känna det så!!
Inte så illa som det låter. Jag trivs faktiskt på den nya arbetsplatsen också där det finns mycket att "ta tag i" vilket jag gillar. Men det är klart att jag saknar mina gamla vänner.
Ja, om man haft fina vänner saknar man det som varit. Bra att du trivs även med det nya!
Post a Comment