Wednesday, March 21, 2007

Fallet

Och jag som klarade det så länge. Inte en endaste liten kaka, ingen tårta, godisbit eller minsta sockersmula. DÅ läser jag om en bloggare som får en våffelinbjudan via SMS (får se om du känner igen dig nu). Plötsligt börjar snålvattnet sippra, jag hallucinerar läckra dofter och hela eftermiddagen är en utdragen pina i väntan på lindring. Den kvällen frossar jag i nygräddade våfflor och sjukliga mängder grädde. Sen mår jag illa. Men botad och nöjd återvänder jag till fastans behärskade livsstil.

6 comments:

Anonymous said...

Bara att bryta ihop och komma igen. ;-)

Madicken said...

Haha! Men jag kan konsten att unna mig när jag verkligen är megasugen.

kantorn said...

Förlåt.... :-)

Madicken said...

Du är förlåten kantorn. Men det var en låååång eftermiddag innan jag fick kasta mig över våffeljärnet! Hoppas dina vaffisar var lika goda som mina..

kantorn said...

Hon hade kanel i sina tydligen. Aldrig provat tidigare men det var en hit!

Evas blogg said...

Vad jag känner igen mig! Jag försöker att låta bli godis och bakverk denna tid på året. Det går bra men visst blir jag sådär ofantligt sugen ibland. Det här året går det ändå bättre, men härom kvällen var jag bara tvungen att köpa mig en dajmstrut!