Våra konfirmander är duktiga på bibelberättelser, troligen för att de flesta har gått på kyrkans barntimmar och juniorerna. Men ibland blandar de ihop historierna. Vi äter pepparkakor och pratar om advent, julen och så Jesus förstås. Jag frågar om de tror att Jesus hade några syskon. En kille säger: Nä, Maria var ju typ 90 år eller nåt och han Josef var väl steril - så han var väl som Jesus plastpappa då?
Innan jag hinner öppna munnen utbrister en av tjejerna: Guuud vad mysigt vi har det, så här skulle jag kunna sitta i flera timmar och prata!
Jag älskar att jobba med konfirmander för de ger mig alltid nya dimensioner...
3 comments:
Underbart!! Så där borde det alltid vara på kyrkliga träffar!! Igår hörde jag en präst klaga på konfirmanderna, de var för stökiga under mässa. Och jag som tyckte att det helt plötsligt blev så mkt mer levande när de släntrade in. OK att de inte smyger in och inte är helt tysta under mässan men det är väl inte hela världen att det låter lite?!
Ja, och för att inte nämna barntimmebarn ( i den mån de finns nuförtiden) miniorer och juniorer och barn i allra största allmänhet. Vad mycket man fått skratta när man haft dialog tex vid familjegudstjänster eller vid besök i barngrupper:-)
Barn och ungdomar känner av direkt vilken inställning de vuxna har - jag tror att man ofta får de barn o unga man förtjänar i gruppen, med vissa undantag, då det rör sig om de som mår riktigt dåligt inuti och behöver mer stöd än andra och det måste man vara lyhörd för.
Post a Comment