Skäms inte för att du är människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv efter valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.
Wednesday, January 31, 2007
Tuesday, January 30, 2007
Minne?
Hörde en så bra låt på radion i bilen på väg hem. Ingen uppgift om vad eller vem så jag bestämmer mig för att knappa in orden i refrängen när jag kommer hem. Två timmar senare inser jag detta, att jag skulle kolla. Då har jag glömt texten. Grrrhg!
Monday, January 29, 2007
Xavier
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_9581693.asp
Nu har jag läst Mare Kandres Xavier. Fascinerande och suggestiv läsning, där huvudpersonen hela tiden tycks möta sig själv utan att förstå, eller gör han det?! Man blir inte riktig säker på någonting...I like it!
Nu har jag läst Mare Kandres Xavier. Fascinerande och suggestiv läsning, där huvudpersonen hela tiden tycks möta sig själv utan att förstå, eller gör han det?! Man blir inte riktig säker på någonting...I like it!
Sunday, January 28, 2007
Glassbilen
Morgonens äventyr börjar med en färd i djup glassliknande snö. Varför har jag inte inbyggd plog i min bil? Visst, jag möter plogbilen då jag åkt halvvägs på den "stora" vägen. Plogen sprutar mer snöglass än jag förmår med min bil. MEN, så kommer jag in på den lilla vägen ut på landet...som ett under lyckas jag plöja mig fram till den lilla kyrkan.
Väl där morrar jag åt den stackars vaktmästaren; jaha det är så HÄR det är att jobba på landet! Den rara vaktmästaren säger; men du ska se så fiiint det är här på sommaren!!! Två (2) stycken personer hade gåendes från en gård intill lyckats ta sig till kyrkan. Så hade vi trots allt en fin gudstjänst och den nya alban är underbar i sval bomullssatin. Så går plogfärden till nästa kyrka i det lilla samhället och tänk, vi var nästan fyrtio (40) personer varav flera var konfirmander som trotsat snöstormen och kämpat sig till mässan. Jag går på moln i min nya alba... :-)
Väl där morrar jag åt den stackars vaktmästaren; jaha det är så HÄR det är att jobba på landet! Den rara vaktmästaren säger; men du ska se så fiiint det är här på sommaren!!! Två (2) stycken personer hade gåendes från en gård intill lyckats ta sig till kyrkan. Så hade vi trots allt en fin gudstjänst och den nya alban är underbar i sval bomullssatin. Så går plogfärden till nästa kyrka i det lilla samhället och tänk, vi var nästan fyrtio (40) personer varav flera var konfirmander som trotsat snöstormen och kämpat sig till mässan. Jag går på moln i min nya alba... :-)
Saturday, January 27, 2007
Friday, January 26, 2007
Thursday, January 25, 2007
Wednesday, January 24, 2007
Milda makaroner
Hur ska jag hinna läsa bokhögen vid sängen? Slocknat med en bok i sängen två kvällar i rad och har ingen aning om vad jag läst!
Vackert
Den vackraste vinterdagen med sol och snö. Trist bara att vägarna här är så dåligt underhållna så det bitvis blir en skräckupplevelse att köra bil.
Tuesday, January 23, 2007
Monday, January 22, 2007
Julkortssnö
Jaha, nu passar det att vara snö (mer än i den bisarra "videon" nedan) och kallt minsann. Men hur var det i julas?? Visst, det ser vackert ut genom fönstret men vi vet ju redan att gumman Tö är här innan helgen.
Sunday, January 21, 2007
Brott och straff
I mitt kök för länge sen någonannanstans. Granntjejen kommer förbi och pladdrar lite. Hon får syn på min bok Brott och straff (Dostojevskij) som jag precis läst för andra gången.
- Är det där en deckare?
- Ööh, tja det kanske man kan säga.
- Får jag låna?
- Visst.
Någon dag senare kommer samma tjej in och dänger boken på mitt köksbord.
- Den där gick ju för (censur) inte att läsa!!
- Mhiipff
- Är det där en deckare?
- Ööh, tja det kanske man kan säga.
- Får jag låna?
- Visst.
Någon dag senare kommer samma tjej in och dänger boken på mitt köksbord.
- Den där gick ju för (censur) inte att läsa!!
- Mhiipff
Böcker, minnen och ickeminnen
Jag var den där tjejen som nästan bodde på biblioteket, både i skolans och på huvudbiblo. Alltid hade jag en bok på gång och glömmer aldrig den dag jag fick lånekortet till vuxenavdelningen. Äntligen! Jag valde "Nässlorna blomma" för att det lät så vackert..På högstadiet och gymnasiet plöjde jag massor av klassiker. Förstår inte hur jag hann läsa allt för jag minns ju hur mycket jag pluggade också. Jag blir alltid lika salig när jag kommer in på ett bibliotek och stryker med fingret längs hyllorna och liksom hälsar på gamla vänner då jag ser de bekanta boktitlarna. Flera av favoriterna har jag läst om med några års mellanrum. Men det komiska händer dock eftersom det blivit MÅNGA böcker genom åren att jag plötsligt sitter här och läser i en lånebok och inser efter ett par kapitel att den här boken har jag ju läst förut. Som nu. Läser Maria Kuchens "De behövande" Det märkliga är att jag känner igen scenerna då jag läser dem men har ingen aning hur allt slutar. Och detta är inte första gången som sagt.
Friday, January 19, 2007
Pengar till en död
På väg från arbetet. Släcker, larmar, låser och går ut till parkeringen. Ska just gå in i bilen då en okänd bil kör fram och en man stiger ur.
-Söker du någon?
- Ja, jag vill betala in pengar till en död.
- Eeh, jaha men det finns ingen kvar på expeditionen nu. Du får komma på måndag. (han får tider och namn på person att tala med)
- Så du kan inte hjälpa mig att betala pengar till en död? (VEM kan det?)
- Tyvärr. Det är inte min uppgift och nu måste jag åka.
Spännande att få veta hur det går för honom nästa vecka...
-Söker du någon?
- Ja, jag vill betala in pengar till en död.
- Eeh, jaha men det finns ingen kvar på expeditionen nu. Du får komma på måndag. (han får tider och namn på person att tala med)
- Så du kan inte hjälpa mig att betala pengar till en död? (VEM kan det?)
- Tyvärr. Det är inte min uppgift och nu måste jag åka.
Spännande att få veta hur det går för honom nästa vecka...
Thursday, January 18, 2007
Wednesday, January 17, 2007
Möten
Heldag i stiftsstaden för arbetslag från våra församlingar. Mycket bra program, många kära möten. Extra lång kram blev det när en gammal vän fastnade med sitt armband i mitt hår!
Tuesday, January 16, 2007
Läst
http://www.bokus.com/cgi-bin/P_campaign_show.cgi?c_id=20636
Just läst ut Johannas debutroman, en skakande läsning som aktualiserar mobbing och utanförskap.
Just läst ut Johannas debutroman, en skakande läsning som aktualiserar mobbing och utanförskap.
Stenskottning
Fortfarande tegelstensröjning. MÅNGA kilo blir det. Det hotas om nya stormar. Bort det!!!
Monday, January 15, 2007
Raserad gavel, raserad rygg.
Hela förmiddagen har hjälmförsedda män arbetat med den raserade husgaveln. De tvingdes slå ner löst hängande tegelstenssjok och nu kryper de runt på taket till tvättstugan som ligger intill huset där de mesta av teglet hamnat, alltså på tvättstugetaket. Skriver jag konstigt? Skyller på ett grymt ryggskott som drabbade mig i går redan. Och HUR tvättar man håret med ryggskott??!!
Sunday, January 14, 2007
Stormen
Ett väldigt brak på eftermiddagen fick oss att springa fram till fönstret lagom för att se grannhusets fasadtegel rasa ner från husgaveln. Som tur var blev ingen skadad.
Saturday, January 13, 2007
Livet och döden
Queen sjunger om att leva för evigt i videon nedan. Själv drabbades jag av insikten om livets skörhet i en dikt av Salvatore Quasimodo. Jag var elva år då jag läste den första gången och den etsades in i mig och blev kvar.
Ensam står jag på jordens hjärta
genomborrad av en solstråle
och plötsligt är det afton
Ensam står jag på jordens hjärta
genomborrad av en solstråle
och plötsligt är det afton
Friday, January 12, 2007
Vilse i deckarpannkakan!
Lewis, Morse assistent tar över, 5 år efter Morse har dött. Vad? Morse död. Har jag missat nåt här? Det tar en bra stund innan jag inser att jag blandat ihop Morse med Barnaby från "Morden i Midsomer" Vi är ju i Oxford! Hallå!
Snö
Att köra bil med snön virvlande mot vindrutan i mörkret känns som att åka genom rymden. Ja, det vet jag väl allt om haha.
Thursday, January 11, 2007
Hamburgaren
Ja, pressat i maskinerna i kväll på Star Treks kommandobrygga. Sen ett skönt bad, precis på g att dåsa bort i aloeveraoljeångorna, ja då ringer telefonen NATURLIGTVIS...
Konfirmander
Svenska kyrkan har genomfört en unik studie av konfirmationens betydelse. Över 10 000 konfirmander har tillfrågats och nästan 7 000 har besvarat 93 frågor som berör allt från relationer och självkänsla till framtida bröllop.
Majoriteten av ungdomarna tycker att tiden som konfirmand har varit värdefull och framförallt är många nöjda med den nya kunskapen som de vunnit.
Viktigt för livet
– Konfirmationen innebär unika och positiva upplevelser för de flesta unga, säger Lena Olsson Fogelberg, projektledare på kyrkokansliet i Uppsala. Därför kan vi se att många är nöjda med sin konfirmandtid
Majoriteten av ungdomarna tycker att tiden som konfirmand har varit värdefull och framförallt är många nöjda med den nya kunskapen som de vunnit.
Viktigt för livet
– Konfirmationen innebär unika och positiva upplevelser för de flesta unga, säger Lena Olsson Fogelberg, projektledare på kyrkokansliet i Uppsala. Därför kan vi se att många är nöjda med sin konfirmandtid
Wednesday, January 10, 2007
Blåst igen!
Nej nu är det halv storm igen. Då blir det ingen plattång i morgon. Det blir störtkruka!
Tuesday, January 9, 2007
Stormy wheather!
Lyssnar till stormen, det knakar och det viner. Gardinerna fladdrar och det är +11.
Dagens väder, som en dikt av Fröding...
Gråbergssång
Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-å-ng.
Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-å-ng.
Monday, January 8, 2007
Blixtar&Dunder, plågsamma stunder
Ledig dag och självklart vaknar jag tidigt med bomb&granat-huvudvärk. Krälar ut till köket, intar två koffeinstinna piller+en balja starkt kaffe. Och jo, efter en timmes meditation vid köksbordet släpper eländet taget och jag kryper till kojs igen. MEN försök sova efter den koffeindosen. Ha! Efter ytterligare en halvtimmes meditation i liggande ställning ger jag upp och nu ska julen städas ut!
Sunday, January 7, 2007
Söndagens arbete
Mässa med dop och sedan konfirmandträff hela eftermiddagen. Med tanke på söndagens tema, Jesu dop så såg vi 1 h på Jesusfilmen, ja just den, med scener från Johannes döparen och framåt. När folk började skrika och ropa om stening DÅ kom jag att tänka på "Life of Brian" och tänkte i mitt stilla sinne att konfisarna kanske också...nä, de satt som tända ljus. Tack!
Saturday, January 6, 2007
Pink Floyd
Nej, inte originalet men tributebandet P-Floyd på TV2 i kväll 22.45. För övrigt..är det fler som upplever att bloggern varit seeeeg i flera dagar??
Sovmorgon
I går kväll/natt läste jag SANDRAS bok Maskrosungen. Den är verkligen stark. Rekommenderar den å det varmaste. Inte mycket till sol ute idag men jag får väl sparka ut mig själv ändå. Ska gå en "predikotur" dvs jag går och jag mediterar över morgondagens predikan samtidigt!
Friday, January 5, 2007
Thursday, January 4, 2007
Britney Spears
Läste i tidningen här om dagen att vi (? )blivit så teknikberoende och alltid måste vara uppkopplade och att vi vet mer om Britney Spears än om oss själva. Då har de glömt alla personliga bloggar som verkligen visar att många vet mycket om både sig själva och om andra alldeles vanliga människor...
Wednesday, January 3, 2007
Sverige mer kristet än vi tror SVD
Sverige är mer kristet än vi tror
”Världens modernaste land” är inte så sekulariserat som vi tror. Trots en allmän avkristning har religionen ett starkt grepp om oss svenskar, hävdar filosofen Fredrika Spindler. Själv är hon varken ateist eller troende.
Fakta FREDRIKA SPINDLER
Yrke: Lektor i filosofi på Södertörns högskola.
Aktuell: Har deltagit i debatten om ateism och uttryckt en önskan om en seriös diskussion kring vad vi menar när vi säger att ett land som Sverige är sekulariserat. Själv tar hon avstånd från alla former av absoluthet – oavsett om det är religiösa eller vetenskapliga sanningar med stort S.
Än lyser de sjuarmade ljusstakarna i många fönster. På juldagen fylldes kyrkbänkarna av julottebesökare. Några dagar tidigare fick prästerna fira många skolbarns terminsavslutning. Veckan före lyste det kristna helgonet Lucia upp decembermörkret – och vi sjöng sånger om ”…en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid”. På många dagis står julkrubborna kvar. Barnen har placerat gulliga djur runt Jesusbarnet. Så ser det ut i det ”sekulariserade Sverige”.
I juletid är vår vardag pepprad med uttryck för en kristen religiositet. Religion och tradition flyter ihop. Resten av året för religiositeten en för ögonen mer undanskymd tillvaro, men den finns där likafullt, menar filosofen Fredrika Spindler. Hon tycker att det är hög tid att vi tar en seriös diskussion kring vad vi egentligen menar när vi påstår att Sverige är så sekulariserat.
Hon tycker att det är dags att vi vaknar upp och inser hur ett religiöst förhållningssätt genomsyrar många av oss ”sekulära” svenskar. Det märks på hur vi tänker och talar, vilka värderingar vi har och vad vi väljer att göra. Vad som är rätt och fel. Men vi ifrågasätter det inte.
Hon har inget emot att fira jul eller påsk, men att vi smygsekulariserar traditionerna.
– Tydliggör i stället vad de står för och diskutera detta. Då har man möjlighet att välja om man vill praktisera kristendomen eller inte. Att vi tar allt firande, alla symboler, för givna är problematiskt. Kristendomen är inbakad i vår historia. Synliggör den, men låtsas inte att vi är helt sekulära för det är vi definitivt inte.
Bara det att de flesta väljer att döpa sina barn, gifta sig och ha begravningar i kyrkan är påtagliga bevis på att vi är föga sekulariserade.
Visst är alla samhälleliga institutioner sekulariserade och kyrkan har inget politiskt inflytande. Sedan den 1 januari 2000 är kyrkan skild från staten (som en jämförelse kan sägas att denna åtskillnad gjordes i Frankrike år 1905). Men vi föds in i statskyrkan, även om vi kan gå ur den.
– Kyrkans helger genomsyrar alla riter, ritualer, traditioner. I Frankrike skulle det vara otänkbart att ha skolavslutningen i kyrkan. Här tycker vi att det blir vackrast så. När det ska vara högtidligt får det gärna vara i kyrkan.
I bevarandet av ritualer finns en stark religiositet. Att som i Sverige ha en gudstjänst i samband med riksdagens öppnande vore också fullkomligt otänkbart i Frankrike.
Fredrika Spindler menar att vi måste förstå hur religionen griper in även i vårt svenska ”sekulariserade” samhälle och ifrågasätta hur stark makt den religiösa strukturen fortfarande har.
– Vi är snabba att peka ut fundamentalismen hos andra, men vi är inte medvetna om att vi själva är impregnerade av kristen teologi.
På ett rent formellt plan finns också religionen representerad. De religiösa har starkt inflytande vad gäller stamcellsforskning, dödshjälp och genetisk forskning.
– I etiska kommissioner och råd är den religiösa rösten väldigt stark. Trots att det är svårt att i vetenskapliga sammanhang få acceptans för att Gud finns, så har trons representanter framträdande roller i etiska råd.
Fredrika Spindler tar ett annat exempel på att religionen har en särställning i samhället: Domen mot pastor Åke Green som uttalade sig fördömande mot homosexuella. Eftersom han utgick från texter i bibeln dömdes han inte lika hårt som om han sagt samma saker på annan plats med andra utgångspunkter, antar Fredrika Spindler.
– Det är som om det som sägs inom ramen för det som står i bibeln, den kristna religionen, i det här fallet ställs lite ovanför lagen. Det finns en respekt för kristen tro som går före yttrandefriheten.
Även organisationen Humanisterna, som kallar sig ateister, har formuleringar som visar att de är djupt förankrade i ett kristet tänkande.
– De talar om ”det levande”, om ”Människan” i närmast gudomliga termer och om vetenskapen som bäraren av sanningen med stort S.
Rena rama religiositeten, menar Fredrika Spindler.
– Att tala om sin tro på den vetenskapliga sanningen är lika religiöst som att bekänna sig till den kristna trosbekännelsen. Sanningsanspråket är lika absurt.
Även naturvetenskapen har vuxit fram i en kristen världssyn, understryker Fredrika Spindler.
– Jag skulle vilja att man gjorde en analys av på vilket sätt vi egentligen ersätter många traditionellt religiösa begrepp med sådana som vi tror är sekulariserade, men som i själva verket återskapar samma typ av struktur. Den analysen tror jag är väldigt viktig.
Hon tycker visserligen att Humanisternas allmänna syn är uppfriskande i jämförelse med det kyrkliga språket. Men att tro att man kan frigöra sig från 2000 år av traditioner är smått absurt.
– Det är viktigt att vi lär oss så mycket som möjligt om den kristna religionen, att våra barn får läsa Bibeln och diskutera vad som står i den. Vi kan inte gå miste om vår historia och vi måste förstå på vilka sätt den är sammanflätad med andra stora religioner.
Är du själv ateist?
– Nej. Även ateismen är en proklamerad tro och jag har svårt för etiketter. Jag är inte en troende person. Både ateister och agnostiker har ett sanningsanspråk, en vilja att förklara världen ur ett enstämmigt, för att inte säga enfaldigt, perspektiv. De är lika övertygade om hur saker ska vara.
Sedan år 2000 bor Fredrika Spindler i Sverige, efter 18 år i Frankrike, tillsammans med sina två barn som är 14 och 10 år gamla. Hon har reagerat på att religionsundervisningen i skolan saknar ett kritiskt perspektiv.
– Min son som är tio tycker om att gå i kyrkan. Gud verkar snäll, tycker han. Det får han lära sig i skolan. Jag har ifrågasatt hur barnen lär sig bibelhistoria i skolan. De har inte läst den på ett kritiskt sätt utan ”så här var det”. Alla högtider firas i kyrkan med skolprästen. När det är jul säger de: Tänk på Jesus, vad ska vi ge honom i present? Jag har svårt för det här. Så mycket annat granskas på ett kritiskt sätt, men inte detta.
Hennes 14-åriga dotter vill absolut inte gå i konfirmationsundervisning, trots att mamma Fredrika gärna skulle se att hon gjorde det för att lära sig mer om kristendomen.
– Jag vill att mina barn ska känna till Bibeln liksom att de ska känna Platon, världslitteraturen, Dostojevskij och så många andra verk. Det är grundläggande för att förstå samhället, hur vi har blivit de vi är i dag.
Kristet tänkande får inte vara allenarådande. Ifrågasätt all typ av historieskrivning i skolan, menar Fredrika Spindler. Varför beskriver vi vår historia så här? Hur skulle man kunna beskriva den i stället? Vi har ett eurocentriskt perspektiv. Hur skulle man beskriva Sverige, kristendomen i vårt land och den rådande tron på att vårt samhälle är sekulariserat genom att välja ett annat perspektiv?
– Sverige är förvisso ett tolerant land som förespråkar öppenhet. Men faktum är att ”tolerans” är något mycket problematiskt, eftersom det innebär en redan intagen maktposition, utifrån vilken man ”tillåter” olika saker. Det är en position som måste medvetandegöras och granskas.
Den franske filosofen Michel Onfray finner livsmening i hedonismen. Det är inte utan att han verkar religiös i sin tro på läran om att maximera sin njutning.
– Han blir väldigt arg om man säger det till honom, säger Fredrika Spindler som presenterade samt tolkade honom till svenska på bokmässan i Göteborg i höstas.
Själv hittar Fredrika Spindler glädje, tröst och näring i filosofin, även om hon understryker att filosofin inte är ett alternativ till religionen. Hon tror inte nödvändigtvis att människor har religiösa behov. Vad vi behöver är i första hand sociala sammanhang – kärlek, närvaro, stöd och tillit. Fredrika Spindler rekommenderar närvaro i nuet.
– Tillvaron är bräddfull av mening i varje ögonblick. Gudstron fokuserar mycket på livet efter detta. De troende väljer bort en rikedom, en närvaro till förmån för något som alltid projiceras i en mytologisk historia eller i en fiktiv framtid. Det innevarande får ständigt styrka på foten.
Maria Carling
maria.carling@svd.se
”Världens modernaste land” är inte så sekulariserat som vi tror. Trots en allmän avkristning har religionen ett starkt grepp om oss svenskar, hävdar filosofen Fredrika Spindler. Själv är hon varken ateist eller troende.
Fakta FREDRIKA SPINDLER
Yrke: Lektor i filosofi på Södertörns högskola.
Aktuell: Har deltagit i debatten om ateism och uttryckt en önskan om en seriös diskussion kring vad vi menar när vi säger att ett land som Sverige är sekulariserat. Själv tar hon avstånd från alla former av absoluthet – oavsett om det är religiösa eller vetenskapliga sanningar med stort S.
Än lyser de sjuarmade ljusstakarna i många fönster. På juldagen fylldes kyrkbänkarna av julottebesökare. Några dagar tidigare fick prästerna fira många skolbarns terminsavslutning. Veckan före lyste det kristna helgonet Lucia upp decembermörkret – och vi sjöng sånger om ”…en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid”. På många dagis står julkrubborna kvar. Barnen har placerat gulliga djur runt Jesusbarnet. Så ser det ut i det ”sekulariserade Sverige”.
I juletid är vår vardag pepprad med uttryck för en kristen religiositet. Religion och tradition flyter ihop. Resten av året för religiositeten en för ögonen mer undanskymd tillvaro, men den finns där likafullt, menar filosofen Fredrika Spindler. Hon tycker att det är hög tid att vi tar en seriös diskussion kring vad vi egentligen menar när vi påstår att Sverige är så sekulariserat.
Hon tycker att det är dags att vi vaknar upp och inser hur ett religiöst förhållningssätt genomsyrar många av oss ”sekulära” svenskar. Det märks på hur vi tänker och talar, vilka värderingar vi har och vad vi väljer att göra. Vad som är rätt och fel. Men vi ifrågasätter det inte.
Hon har inget emot att fira jul eller påsk, men att vi smygsekulariserar traditionerna.
– Tydliggör i stället vad de står för och diskutera detta. Då har man möjlighet att välja om man vill praktisera kristendomen eller inte. Att vi tar allt firande, alla symboler, för givna är problematiskt. Kristendomen är inbakad i vår historia. Synliggör den, men låtsas inte att vi är helt sekulära för det är vi definitivt inte.
Bara det att de flesta väljer att döpa sina barn, gifta sig och ha begravningar i kyrkan är påtagliga bevis på att vi är föga sekulariserade.
Visst är alla samhälleliga institutioner sekulariserade och kyrkan har inget politiskt inflytande. Sedan den 1 januari 2000 är kyrkan skild från staten (som en jämförelse kan sägas att denna åtskillnad gjordes i Frankrike år 1905). Men vi föds in i statskyrkan, även om vi kan gå ur den.
– Kyrkans helger genomsyrar alla riter, ritualer, traditioner. I Frankrike skulle det vara otänkbart att ha skolavslutningen i kyrkan. Här tycker vi att det blir vackrast så. När det ska vara högtidligt får det gärna vara i kyrkan.
I bevarandet av ritualer finns en stark religiositet. Att som i Sverige ha en gudstjänst i samband med riksdagens öppnande vore också fullkomligt otänkbart i Frankrike.
Fredrika Spindler menar att vi måste förstå hur religionen griper in även i vårt svenska ”sekulariserade” samhälle och ifrågasätta hur stark makt den religiösa strukturen fortfarande har.
– Vi är snabba att peka ut fundamentalismen hos andra, men vi är inte medvetna om att vi själva är impregnerade av kristen teologi.
På ett rent formellt plan finns också religionen representerad. De religiösa har starkt inflytande vad gäller stamcellsforskning, dödshjälp och genetisk forskning.
– I etiska kommissioner och råd är den religiösa rösten väldigt stark. Trots att det är svårt att i vetenskapliga sammanhang få acceptans för att Gud finns, så har trons representanter framträdande roller i etiska råd.
Fredrika Spindler tar ett annat exempel på att religionen har en särställning i samhället: Domen mot pastor Åke Green som uttalade sig fördömande mot homosexuella. Eftersom han utgick från texter i bibeln dömdes han inte lika hårt som om han sagt samma saker på annan plats med andra utgångspunkter, antar Fredrika Spindler.
– Det är som om det som sägs inom ramen för det som står i bibeln, den kristna religionen, i det här fallet ställs lite ovanför lagen. Det finns en respekt för kristen tro som går före yttrandefriheten.
Även organisationen Humanisterna, som kallar sig ateister, har formuleringar som visar att de är djupt förankrade i ett kristet tänkande.
– De talar om ”det levande”, om ”Människan” i närmast gudomliga termer och om vetenskapen som bäraren av sanningen med stort S.
Rena rama religiositeten, menar Fredrika Spindler.
– Att tala om sin tro på den vetenskapliga sanningen är lika religiöst som att bekänna sig till den kristna trosbekännelsen. Sanningsanspråket är lika absurt.
Även naturvetenskapen har vuxit fram i en kristen världssyn, understryker Fredrika Spindler.
– Jag skulle vilja att man gjorde en analys av på vilket sätt vi egentligen ersätter många traditionellt religiösa begrepp med sådana som vi tror är sekulariserade, men som i själva verket återskapar samma typ av struktur. Den analysen tror jag är väldigt viktig.
Hon tycker visserligen att Humanisternas allmänna syn är uppfriskande i jämförelse med det kyrkliga språket. Men att tro att man kan frigöra sig från 2000 år av traditioner är smått absurt.
– Det är viktigt att vi lär oss så mycket som möjligt om den kristna religionen, att våra barn får läsa Bibeln och diskutera vad som står i den. Vi kan inte gå miste om vår historia och vi måste förstå på vilka sätt den är sammanflätad med andra stora religioner.
Är du själv ateist?
– Nej. Även ateismen är en proklamerad tro och jag har svårt för etiketter. Jag är inte en troende person. Både ateister och agnostiker har ett sanningsanspråk, en vilja att förklara världen ur ett enstämmigt, för att inte säga enfaldigt, perspektiv. De är lika övertygade om hur saker ska vara.
Sedan år 2000 bor Fredrika Spindler i Sverige, efter 18 år i Frankrike, tillsammans med sina två barn som är 14 och 10 år gamla. Hon har reagerat på att religionsundervisningen i skolan saknar ett kritiskt perspektiv.
– Min son som är tio tycker om att gå i kyrkan. Gud verkar snäll, tycker han. Det får han lära sig i skolan. Jag har ifrågasatt hur barnen lär sig bibelhistoria i skolan. De har inte läst den på ett kritiskt sätt utan ”så här var det”. Alla högtider firas i kyrkan med skolprästen. När det är jul säger de: Tänk på Jesus, vad ska vi ge honom i present? Jag har svårt för det här. Så mycket annat granskas på ett kritiskt sätt, men inte detta.
Hennes 14-åriga dotter vill absolut inte gå i konfirmationsundervisning, trots att mamma Fredrika gärna skulle se att hon gjorde det för att lära sig mer om kristendomen.
– Jag vill att mina barn ska känna till Bibeln liksom att de ska känna Platon, världslitteraturen, Dostojevskij och så många andra verk. Det är grundläggande för att förstå samhället, hur vi har blivit de vi är i dag.
Kristet tänkande får inte vara allenarådande. Ifrågasätt all typ av historieskrivning i skolan, menar Fredrika Spindler. Varför beskriver vi vår historia så här? Hur skulle man kunna beskriva den i stället? Vi har ett eurocentriskt perspektiv. Hur skulle man beskriva Sverige, kristendomen i vårt land och den rådande tron på att vårt samhälle är sekulariserat genom att välja ett annat perspektiv?
– Sverige är förvisso ett tolerant land som förespråkar öppenhet. Men faktum är att ”tolerans” är något mycket problematiskt, eftersom det innebär en redan intagen maktposition, utifrån vilken man ”tillåter” olika saker. Det är en position som måste medvetandegöras och granskas.
Den franske filosofen Michel Onfray finner livsmening i hedonismen. Det är inte utan att han verkar religiös i sin tro på läran om att maximera sin njutning.
– Han blir väldigt arg om man säger det till honom, säger Fredrika Spindler som presenterade samt tolkade honom till svenska på bokmässan i Göteborg i höstas.
Själv hittar Fredrika Spindler glädje, tröst och näring i filosofin, även om hon understryker att filosofin inte är ett alternativ till religionen. Hon tror inte nödvändigtvis att människor har religiösa behov. Vad vi behöver är i första hand sociala sammanhang – kärlek, närvaro, stöd och tillit. Fredrika Spindler rekommenderar närvaro i nuet.
– Tillvaron är bräddfull av mening i varje ögonblick. Gudstron fokuserar mycket på livet efter detta. De troende väljer bort en rikedom, en närvaro till förmån för något som alltid projiceras i en mytologisk historia eller i en fiktiv framtid. Det innevarande får ständigt styrka på foten.
Maria Carling
maria.carling@svd.se
Tuesday, January 2, 2007
Subscribe to:
Posts (Atom)