Vi blev tipsade att bjuda in en man som kunde berätta om sitt arbete i en FN-trupp. Intressant trodde vi.
Han baxade upp sin projektor med diabilder (men finns det såna fortfarande?!)
och så började han visa bilder och prata.
Det visade sig att bilderna var från 1960, de flesta tagna i Sharm el sheikh och vi fick se gamla rostiga stridsvagnar, minerade fält inhägnade med taggtråd, en och annan kamel, några beduiner, öken och åter öken och så hans kamrater som han sa.
”En hette si och en hette så och var släkt med den och den. Och han är död och han är också borta.”
Tänk er att lyssna på gamla lumparhistorier som inte kan intressera någon annan än de som var där. Precis så var det. Ingen bakgrund och inget sammanhang, bara lösrykta fragment.
”Och här blev 2 500 araber skjutna (bild med en gammal skalle i sanden) och när vi kom fram så såg vi att det låg massor med döda gräshoppor som ätit av liken och alla var de skjutna med ett hål i skallen”
Va, skjuter man gräshoppor?!
3 comments:
Lät inte som någon höjdarföreläsning precis :-)
Detta skulle vara underhållningen efter sopplunchen. Pinsamt och jag tyckte lite synd om den mannen för han trodde nog att det var jättespännande det han sa och visade. Ibland blir det så konstigt...
Ja det kan bli det, något helt annat än vad man förväntade sig. Jobbigt för alla.
Post a Comment