Mer o mer

Inte mycket tid eller ork att skriva just nu. Det går på högvarv. Väntar bara på att lyfta och snurra iväg...

Mikael Mogrens upptäckt!

Mikael Mogren har skrivit en tänkvärd artikel i nya Kyrkans tidning. Tyvärr hittar jag ingen länk i nätupplagan. Mikael skriver att det är ateist-humanisterna som hjälpt honom att begripa att något nytt håller på att hända i Sverige. Att de har fått honom att inse att Svenska kyrkan står inför avgörande möjligheter. Jag citerar:

Den legala maktens nycklar finns inte längre i kyrkan. Men där finns nycklarna till människors hjärtan. Det har Christer Sturmark och hans medarbetare lärt mig under den gångna vintern. Nycklarna till människors hjärtan är givna åt var och en som uppfattas som representant för Svenska kyrkan. Varför skull humanisterna annars kämpa som de gör, om inte kyrkan var betydande?

Mikael tecknar en framtidsbild av den församling som fortsätter att göra humanisterna ilskna. Församlingen innehåller tre delar:

För det första finns där andligt mogna vägvisare. För det andra vittnar en sådan församling med sin livsstil om delande och solidaritet. För det tredje är en sådan församling en god förvaltare av det största sammanhängande kulturarvet i Sverige.

funny cats

Turbostart

Det blev sannerligen ingen mjukstart efter semestern. Omplanering pga sjukskriven herde och förrättningarna är många nu. Men visst är det skönt att vara i tjänst igen och ta nya tag, så det ska nog gå bra...
Bara en vecka till flytten nu - vi vet att vi lever ;-)

greek priest singing

Svartrock

När jag rensat ut i mina garderober och vidarepassat allt jag inte längre kan eller vill ta på mig inser jag att vad som återstår är till 90% prästskjortor! Jaha, vad gör jag nu? Funderar på att låta sy upp en lång prästkappa i tunt svalt tyg som jag kan svassa runt i hela tiden. Ingen behöver veta vad jag har under och jag slipper alla klädbekymmer. Jag kan väl göra som prällarna i Grekland!? Men skägg vill jag inte ha - där går gränsen!

David Bowie - Life On Mars?

Life on Mars

Sista avsnittet såg jag i kväll av denna utmärkta serie http://sv.wikipedia.org/wiki/Life_on_Mars_(TV-serie) Nu vill jag se den oklippta versionen! Känslan av att vara på en annan planet där inget stämmer, tror inte man behöver hamna i koma för att uppleva den känslan...Vad jag fick med mig från sista avsnittet var repliken:"Hur vet man att man lever? Jo man känner - så om man inget känner då är man död!"
Sista semesterveckan är över och arbetet väntar runt hörnet.

Packad och klar??

Nä, varken eller. Men det går åt rätt håll konstaterar vi under visiten i civilisationen bland kartongerna. Hoppas kroppen håller ihop bara, som den gnisslar och knakar...Värmen kom med besked och sjön är ljuvlig att slänga sig i efter gräsklippningen. Nu stundar sista semesterveckan som dottern och jag ska tillbringa på tu man hand i det vilda. Ja, katten ska ju vara med också. Mjao!

Gäst hos verkligheten?

Eller vad det nu är... Hemma o packarpackar o kastarkastar. Tiden går i turbofart insåg vi när vi kikade i almanackan och undrade var den senaste veckan tog vägen. Vi hade ju skapligt väder i helgen, så ett bad blev det och sönerna fiskade abborre. Jag hittade en del kantareller men det går inte att stå still och plocka många sekunder. Myggen är som vampyrer.

Strange days

Hemma en kortis och skakar av mig rosten efter senaste regnskuren. Pilutta till myggen i kväll alltså! En märklig semester det här i flera avseenden. Det blir sällan som man tänker sig. I morgon hoppar jag in i arbetet tillfälligt och har en begravning pga sjukdom i arbetslaget.