Gud, vi har inte fått veta så mycket om hur de som gått hem till dig har det nu.
Men vi tror att de är alltid hos dig, och det är nog.
Vi tror att de minns oss och tänker på oss.
De ser allting i ett klart ljus och behöver inte undra eller fråga mer.
Att tänka på det gör oss glada.
Liksom du har hjälpt dem igenom allt, skall du göra det också med oss.
Efter en kort tid vill du låta oss mötas igen.
Det är vårt fasta hopp, som lyser för oss i mörkret såsom stjärnorna lyser om natten.
Karl-Åke Henningson
No comments:
Post a Comment