Jag tror på kärleken, liksom du.
Jag tror att varje gång vi gör det minsta lilla gott
så blir mörkret mindre skrämmande
och ljuset en aning vackrare och starkare,
som om en duva landade på din axel.
Jag tror på livet, liksom du.
Det finns förlåtelse
för det onda och dåliga vi gjort.
Jag tror att den som pinats, ändå får upprättelse,
och att döden inte behöver vara slutet.
Jag vet att tron kan öppna dörrar
som inte kan öppnas med andra nycklar,
och det som människor inte kan lösa, kan lösas ändå!
Jag tror att det finns en fader som fångar dig och mig
varje gång vi vågar hoppa ut i det okända.
Ulf Nilsson
3 comments:
Amen. Så fin!
Undrar just om jag inte lagt upp denna en annan gång (gaggig). Vi använder den ibland med konfirmanderna på andakten.
Gör inget. Den kan läggas upp lite då och då tycker jag.
Post a Comment