Var är Jesusbarnet?

Här är den.
Missade en liten knapptryckning bara...








Strax innan jul var det en mamma som gick ner i källaren för att leta fram julkrubban. Den fanns där julsakerna brukade vara fast de flesta julsakerna var redan framplockade – det var nästan bara krubban som fattades. Hon hittade kartongen där krubban låg och gick upp till stora rummet för att ställa krubban på det där bordet som den brukade stå.

Först ställde hon stallet på plats. Sedan hittade hon herdarna i kartongen, en av dem hade tappat sin stav, kanske kom den fram i botten på asken tänkte hon. Josef och Maria ställde hon in i stallet på var sin sida om krubban och de vise männen med sina presenter i händerna fick stå på ett litet led vid ingången till stallet.

Änglarna fick stå bredvid herdarna, lite utanför stallet. Det var ju änglarna som berättat den glada nyheten om Jesusbarnet för herdarna. Kring herdarnas fötter fick fåren sina platser. Sist av allt satte hon upp stjärnan på stallets tak, stjärnan som ledde de vise männen hit till barnet.

Men, tänkte hon, var är Jesusbarnet? I lådan fanns det nu bara kvar en herdestav som hon satte i handen på herden som tappat den. Mamman gick ner i källaren och letade överallt. Inget Jesusbarn hittade hon.

Nu blev det bråttom. Hon gav sig ut för att köpa ett Jesusbarn. Hon gick till flera affärer. Där fanns tomtar, snögubbar, glitter och tusen saker – men inget Jesusbarn. Ja, det fanns ju inga krubbor heller för den delen.

Till sist gick hon till en hemslöjdsaffär. De har väl i alla fall julkrubbor tänkte hon.
Damen i hemslöjdaffären sa att det såldes för lite av sånt så de hade inte beställt hem några julkrubbor i år.
Då blev mamman alldeles förtvivlad och sa; Men det är ju det julen handlar om, att Jesus föds till jorden för att visa alla hur mycket Gud älskar oss. Julen handlar ju inte om tomtar och glitter.

Damen i affären lutade sig fram mot den ledsna mamman och nästan viskade;
- Nej julen handlar inte om tomtar och glitter men vet du vad. Varje människas hjärta kan vara en krubba åt Jesusbarnet om man vill. Bär man honom i sitt hjärta, då vet man vad julen handlar om.

Mamman blev lite förvånad men det var ju kloka ord det där. Hon tackade och gick hem.

När hon hängt av sig kappan mötte hon sin lille son som hade varit ute och åkt pulka med sin pappa.

Du, sa mamman,
-vi har inget Jesusbarn att lägga i krubban men ditt hjärta kan vara en krubba för Jesusbarnet. Det viktigaste är att han finns där sa mamman och klappade på pojkens bröst. Då kände hon en liten bula genom tröjan.

- Men vad har du innanför tröjan?

Pojken stoppade ner handen innanför sin tröja och fick fram…
det försvunna Jesusbarnet.

-Han har varit med mig och åkt pulka.

Men, så bra, sa mamman och suckade så där konstigt som föräldrar gör ibland.