Humanismen Svd

Publicerat 28 december 2006 07:39

Ateister och troende träter om humanismen
Offensiv. Väckelsepredikant eller sanningssägare? It-profilen Christer Sturmarks ordförandeskap för den ateistiska organisationen Humanisterna har satt fart på debatten om tro kontra vetenskap.


Christer
Sturmark

FaktaHur kombinera vetenskap med tro?
Stefan Edman, biolog, debattör och troende.
– Jag brottas hela tiden med frågan och jag blir nog aldrig färdig. Vetenskapen är ett språk och religionen ett annat. Men om man tar till sig dessa språk på vars och ens villkor kan det bli en ganska spännande resonans. Vetenskapen ger oss en bild, men bakom alltihop tror jag att det finns en skapare som vill något med oss. Så jag kör båda spåren, men blandar aldrig ihop dem.
Daniel Lillman, konverterad muslim och företrädare för Silom, Svensk-islamisk litteratur- och mediebevakning.
– I Koranen står att himmel och jord skapades från en och samma massa och att allt fortfarande expanderar. Utifrån det kan man dra paralleller med Big Bang. Skillnaden mellan islam och ateismen på den punkten är att vi tror att det är någon utanför själva skapelsen som satte igång det hela.
– Däremot tror jag inte att vi härstammar från aporna eller att allt liv har utvecklats från samma urcell.
David Sumpter, biolog och matematiker vid universitetet i Oxford, Storbritannien, bor i Umeå. Kallar sig ateist.
– Evolutionsteorin är en hållbar teori, den bästa vi har om livets utveckling, men den ger inte alla svar. Hur mycket vi än kan förklara med forskning kommer vi alltid ställa oss frågan om inte allt har skapats av någon okänd kraft.
Per Söderström

Ordlista
Svag ateism, även kallad agnostisk, negativ eller implicit ateism: Avsaknad av tro på någon gud.

Stark ateism, även kallad positiv eller explicit ateism: Övertygelsen om att det inte finns någon gud.

Religiös ateism: Gudar avvisas men delar av det religiösa systemet accepteras.

Agnosticism: Åsikten att vi inte vet om Gud finns eller ej

Deism: Tron att en gudom skapade världen men sedan inte ingriper.
Evolutionsteorin: Uppfattningen att nutida växt- och djurarter under miljontals år utvecklats ur andra arter som nu vanligen är utdöda.

Big Bang: Den händelse för mellan 10 och 25 miljarder år sedan då universum enligt vissa kosmologiska modeller föddes och därefter utvecklades under snabb expansion.

Panteism: Tron att gudomen är närvarande överallt i världen.
Källor: NE, Wikipedia, ateism.se
Med Sturmarks tillträde 2005 inledde Humanisterna en offensiv i medierna och har bland annat kritiserat religiösa friskolor, tv-gudstjänster och begränsningar av stamcellsforskning. De vill dessutom ha statsbidrag på samma villkor som de religiösa samfunden.

Christer Sturmark gav i år ut boken Tro och vetande 2.0 där han anknyter till Uppsalafilosofen Ingemar Hedenius bok från 1949 med samma namn men utan 2.0. Hedenius religionskritik orsakade omfattande debatt på sin tid.
Sturmark är ateist, men vill hellre kalla sig humanist:
– Ateism betyder bara att man tror att Gud inte existerar. Humanismen är något mycket mer än så, det är en hel livsåskådning. Humanister är också ateister, men ateister behöver inte vara humanister.

Kritikernas påståenden om Sturmark och hans budskap är många och skarpa. Så här säger Stefan Edman, biolog, debattör och troende kristen:
– Christer Sturmark gör ju anspråk på att tala för många i samhället. Och han gör det väldigt kaxigt, ungefär som en gammaldags väckelsepredikant när han trummar in ateismens välsignelser.
Stefan Edman uppfattar en intolerant attityd gentemot troende och tycker att Humanisterna låter som Livets ord med anspråk på någon sorts sanningsmonopol. Och han tycker att Humanisterna gör det lätt för sig när de i så hög grad kräver vetenskapliga bevis för Guds existens.

– Jag tycker att de är väldigt naiva när de upphöjer rationalitet som den enda grunden för att förstå en mycket komplicerad verklighet. Det utdefinierar i så fall konsten, poesin, litteraturen, musiken och de religiösa traditionernas skatt av visdom och livserfarenhet. Dessa är ju kompletterande vägar till en djupare livsförståelse.
Förbundet Humanisterna hette fram till 1999 Human-etiska förbundet. Edman tycker att de ska byta tillbaka det namnet. Att använda namnet Humanisterna tycker han är ren kidnappning.
– Om det fanns en konsumentombudsman på det här området skulle man kunna stämma dem. Humanismen är ett stort och vitt begrepp sedan antiken. Inom kristendomen och även marxismen och existentialismen är humanism en bärande princip. Det handlar om människans okränkbara värden och friheten att utveckla sin mänsklighet moraliskt och estetiskt. Kort sagt tycker jag det är förfärligt att en organisation får göra så här, inte minst när man använder begreppet humanism som ett slagträ mot religion.

Även somliga naturvetare med en ateistisk hållning invänder mot Humanisternas argumentation. David Sumpter är biolog och matematiker vid universitetet i Oxford, Storbritannien. Just nu bor han i Umeå och har skrivit debattinlägg i Västerbottens-Kuriren i polemik mot Sturmark. Även han uppfattar en intolerans.
– Bland annat i artiklar av Christer Sturmark när han föreslår att vi ska sluta prata om saker som är ofattbara. Andra inom Humanisterna har gått ännu längre och påstått att vetenskapen en dag ska besvara alla existentiella frågor.
Han betecknar sig själv som ateist eller möjligen panteist. Han tror på vetenskapen, men utesluter ändå inte en gudomlig kraft.
– Somliga frågor kan man aldrig vänta sig att få ett svar på, bland annat frågor om var vi kommer ifrån och meningen med livet.

Christer Sturmark har svar på kritiken om intolerans.
– Det är en missuppfattning och en förvanskning i medierna. Vi menar att religionsfriheten är en självklarhet. Däremot anser vi att religionen ska hållas borta från det offentliga rummet. Problemet i Sverige är att vi är så färgade av kristendomen att vi inte ser hur den har infiltrerat samhället på många olika sätt.
Han har mycket gemensamt med troende människor, bland annat i etiska frågor. Men allt tal om Gud betraktar han som vidskepelse.
Naturvetenskapen är det bästa sättet att få svar på empiriska frågor, det vill säga frågor som kan undersökas vetenskapligt.
– Guds icke-existens är en empirisk fråga. Däremot är den inte bevisbar, slår han fast.

Christer Sturmark hävdar att han är beredd att ompröva sin ståndpunkt om han får tillräckligt med bevis för Guds existens, men poängterar att det ska vara vetenskapliga bevis.
– Jag blir inte troende bara för att någon säger att han har blivit helad av Gud. Men om jag ser ett amputerat ben växa ut framför ögonen på mig skulle jag nog kraftigt ompröva min världsbild.

Att hans organisation skulle ha kidnappat begreppet humanism vill han inte kännas vid.
– Internationellt förstås humanism som en livsåskådning utan tro på gudar och utan övernaturliga ting.
Humanist på svenska kan betyda tre olika saker, enligt Christer Sturmark:
– Antingen att man pluggat humaniora på universitet, eller att man är allmänt snäll mot djur och människor eller att man är humanist i vår mening.

Han vill inte gå med på att det skulle ligga någon sorts gudsbevis i det faktum att så många människor är troende, trots att de är formade av den ”ateistiska” evolutionen.
– Frågan om Guds existens är en annan än den om tron på en gud. En människa som är hungrig har behov av mat, men det visar ju inte att maten finns där.

Han tror snarare att behovet av religion är en bieffekt av sådant som evolutionen försett oss med, egenskaper som har varit viktiga för vår överlevnad. Den mänskliga hjärnan är bra på att se mönster, samband och att dra slutsatser, vilket har gett oss ett övertag i kampen för överlevnad. Men den kan genom sin komplexa förmåga förleda oss att tro att vi ser övernaturliga fenomen.
– Om du är humanist är grundfilosofin att du tror på allt som det finns goda skäl för att hålla för sant. Och det finns inga skäl att hålla för sant att det existerar en övernaturlig kraft.

Vad fanns före Big Bang?
– Det är en filosofisk spekulation. Det går inte ens att tala om något före, därför att tiden och rummet skapades då. Jag har ingen aning om hur det gick till före det, men behöver inte stoppa in Gud som en platsmarkör i den spekulationen. Att förklara något märkligt med något ännu märkligare gör inte särskilt stor nytta.
Stefan Edman är av en annan uppfattning:
– Vetenskapen får göra halt vid Big Bang, just därför att den bygger på tid och rum och naturlagar. Dessa storheter fanns inte före Big Bang, de föddes då. Kanske föddes de ur ett slags skapande program som liknar religionernas metaforer, till exempel ”I begynnelsen var ordet”.

Under Sturmarks ordförandeskap har Humanisterna mer än fördubblat sitt medlemsantal, men är trots allt en ganska liten organisation med cirka 3 500 medlemmar. Han tror emellertid att den ateistiska humanism som han står för ökar även utanför organisationen.

– Vi lever i en tid när fundamentalismen och andra former av vidskepelse är på frammarsch. Väldigt många människor far illa på grund av religiösa dogmer och religiös vidskepelse om alltifrån stamcellsforskning till hur kvinnor behandlas. Jag tror det finns en tydlig motreaktion mot detta och att människor känner ett behov av att ta ställning för humanismen.

Per Söderström
08-13 57 55, per.soderstrom@svd