Det var svårt att slita sig från blåklockorna, gärdsmygen och kattugglans nattliga hoande. De sköna lata morgnarna med en bok i handen på altanen. Promenaderna till sjön och till kantarellerna. Den stjärnklara natthimlen och stillheten.
Nej, jag ska inget säga om tidens flykt eller varats olidliga lätthet...
Allt har sin tid - och jag ser fram emot att arbeta nu.
Känner igen mig i den känslan. Men jag bor fortfarande kvar i stugan, ett tag till.
ReplyDeleteHa det bra där! Vi åker ut när vi kan nu. Nästa helg igen :)
ReplyDeleteLåter som en underbar sommar det där.
ReplyDeleteJo Vonkis - men vad fort det är över...
ReplyDelete